Det finns något oemotståndligt läckert, kaxigt och fräckt med denna brutala bastard, som gör att det faktiskt går att komma åkande i en Daimler SP 250 med hedern i behåll. Bilen ser ut som en seriefigur, och är så överdriven och hopplöst oanpasslig i sina former att den blir ett individualistiskt statement, ett “fuck you”, ett garv och ett långfinger mot den goda smaken och moderationen. Och det är den tunga V8:an med sitt sköna mullrande som räddar denna bil. En svag motor hade gjort den till en hopplös loser, men med en 140 hästars hemi-V8 kan man dra iväg med rykande däck och ett brutalt vrål, och det förändrar ju allt.
Men när motorn är avstängd kommer sanningen fram. Den överjästa bullmotorhuven, de groteska fenorna, kombinerat med de fullkomligt onaturliga och omotiverade svepande plåtvecken över hjulhusen, krönt av den platta grillen, som får bilen att se ut som en padda med tandställning. Denna fenförsedda plastkaross lanserades förstås med tanke på den amerikanska marknaden, på New York Motor Show 1959, givetvis försedd med en kraftfull V8 från Daimler. Kvaliteten var dock inte alltför imponerande – Chassit flexade så mycket på den ursprungliga modellen att dörrarna plötsligt kunde gå upp under färd. Härligt!
1960 köptes Daimler upp av Jaguar. Flexandet i karossen åtgärdades, och SP 250 tillverkades fram till 1964. Den “äkta” Daimler som överlevde längst var Daimler DR450 Majestic Major Limousine, som slutade tillverkas 1968. Men sen var det slut, och märket överlevde endast som en lite lyxigare version av Jaguar – klassisk badge engineering, samt förstås de stora hyrverkslimousinerna, som tillverkades fram till 1994, dock helt och hållet med delar från Jaguar.
En självklar kandidat på vederstygglighetens bottenlista… Än märkligare är att man tog fram SP252 som var riktitg harmonisk som alternativ men av någon oklar anledning fick den tummen ner .
http://svammelsurium.blogg.se/2010/august/det-bidde-nagot-annat-an-vad-man-tankt-sig.html
Ja, den där SP252 var ju riktigt snygg. Mycket lik MGB GT på framlysena, och lite lik på resten, men elegantare och längre.
Hehe! Ja, en favorit detta! Daimler Dart, som jag känner det som, används att tag av det brittiska polisen som motorvägs fartjägare (med onboard radar och en krom skeppsklocka monterade på nosen) på den tiden då engelsmännen bara hade en… motorväg alltså. Sen krakelerade det fina plastkarossen som stjärnbildningar utifrån upphängningspunkter och kalaset var över. Men visst var motorn fin… användes för drag racing långt efter.
Yep, de fick först heta Daimler Dart, men Chrysler Corporation protesterade eftersom de hade sin Dodge Dart, och därför fick Daimler byta namn på sin. Plastkaross på ostadigt chassi är ingen bra kombination – som jag nämnde flexade karossen så mycket att dörrarna kunde gå upp av sig själva. Visserligen ordnade Jaguar det efter att de hade köpt Daimler, men sprickbildning är svårt att komma ifrån i plastkarosser.