Lamborghini Veneno

Lamborghini Veneno är en bil som är osannolikt ful – men med stil, fräckhet och ett jävla humör. Den är så spektakulärt utflippad, så insektuöst grotesk, så oinsmickrande bisarr – och kort sagt; så vansinnigt frånstötande och oortodox att den faktiskt blir cool. Vacker är den rakt inte. Den ser ut som en vansinnesskapelse av någon som byggt ihop en bil med delar av en drös helt olika bilar, efter att ha gått på LSD i en vecka. Minst.

Inget krut sparades vid produktionen av denna extrema bil. Lamborghini Veneno tillverkades 2013 i bara fyra exemplar, för att fira 50-årsdagen för Lamborghinis sportbiltillverkning. Veneno accelererar från 0-100 km/h på 2,8 sekunder och har en topphastighet på 355 km/h. Men å andra sidan ville Lamborghini ha i runda slängar 30 miljoner för varje bil, så då måste den vara långt bortom allt som kan associeras med något som är normalt och sansat. Och det kan man lugnt konstatera att Lamborghini lyckades med. Veneno måste vara något av det extremaste som någonsin lämnat en biltillverkare.

Detta är den optimala Batmobilen. Kanske syns det allra mest baktill – en expressiv orgie i linjer, veck, slitsar, spretande vingar, vinklade ventiler, så mycket som det nu går att klämma in – och lite till. Allt med denna bil skriker science fiction, rymdfilm och galna överdrifter. Och Batman. Maximalism på steroider. Om man skulle göra en separat ansträngning att skapa den absoluta antitesen till lagom, så är Lamborghini Veneno en självskriven vinnare.

Ferruccio Lamborghini började framgångsrikt producera traktorer redan 1948, men älskade högpotenta sportvagnar, och ägde ett antal Ferrari. Efter ett hett gräl med Enzo Ferrari, om den bristande kvaliteten på Ferraris bilar, bestämde sig Ferruccio för att börja bygga egna bilar. Han började 1963 med en Grand Touring – 350 GT – men det verkliga genombrottet kom med Miura 1967, kanske fortfarande den vackraste och mest revolutionerande bil Lamborghini någonsin har byggt. Den största succén var dock Countach, som lanserades 1974 – en av de ytterst få Lamborghini som inte har fått ett namn förknippat med tjurfäktning. Countach var mer brutal än vacker, men hade i sin ursprungsversion, utan alla skärmbreddare och påklistrat lull-lull en osviklig elegans. Veneno är endast och enbart brutal.

Ferruccio var passionerat intresserad av tjurfäktning, och fler än en bilmodell från Lamborghini fick namn av särskilt vildsinta och farliga stridstjurar – tjurar som även dödat toreadorer. Islero, Diablo, Reventón – alla var de tjurar som vunnit kampen mot en toreador. Så också Veneno. Och Lamborghini använder en vildsint tjur som emblem. Om blickar kunnat döda, säger man ju ibland – vi får hoppas att man inte dör vid anblicken av denna på många sätt skräckinjagande bil. Men man vet aldrig helt säkert…