Intervju till Nöjesmagasinet City i Umeå, sommaren 2011
Vi börjar direkt med frågan alla vill ha svar på: vilken är den fulaste bilen någonsin?
En sensationellt ful bil är Pontiac Aztec, som tillverkades mellan 2001 och 2005. En mer grotesk bil är nog svårt att hitta. Den avklippta och klunsigt oproportionerliga AMC Gremlin är också ofattbart ful, och nyligen ut på marknaden kom den ofattbart fula Nissan Juke. Det finns en hel del hemmabyggen och bisarra konceptbilar som är så fula att man får ont i ögonen av att titta på dem, men jag fokuserar på bilar som är massproducerade Det är särskilt intressant när stora bilföretag med professionella formgivare lyckas frambringa riktiga missfoster till bilar.
Vilken är den vackraste bilen någonsin?
Det är omöjligt att bara utse en enda, eftersom det finns så många olika slags skönhet. Bugatti 35B från 1920-talet, Ferrari 250 GT Berlinetta från 1961, Maserati 3500 GT, samt förstås Jaguar E-Type, Series 1. Men allra vackrast är nog Lamborghini Miura. Eller Delage D8 från 1938. Svårt att saga. Underbara allihop.
Vem är du?
Redan som barn var jag fascinerad av bilar. Min favoritsyssla var att teckna och måla, och jag ritade förstås massor med bilar. Under en stor del av min uppväxt var bildesigner mitt drömyrke, men det blev jag inte. Mitt liv har dock fyllts av konstnärligt arbete, och som professionell illustratör har jag gjort tusentals illustrationer med bilmotiv. Det sägs ibland om musikkritiker att de är misslyckade och frustrerade musiker. Kanske detsamma gäller för mig. Jag blev ingen riktig bildesigner, och så sitter jag här och gnäller på andras design istället.
Varför startade du Världens fulaste bilar?
Hemsidan kom till som en kul grej, en ren underhållning för mig själv och eventuella läsare. Som en passande inramning gjorde jag också avsiktligt själva sidans design rätt ful. Det är rätt skoj och befriande att få vara lite elak och grym ibland, men så väljer jag att ge uttryck för min elakhet på något som inte kan göra folk ledsna, eftersom jag ju aldrig förfaller till personangrepp. Men sidan är också en inverterad hyllning till de fula bilarna. Fula bilar är mycket roligare och intressantare än utslätade och intetsägande standardbilar utan själ. Jag skulle själv tusen gånger hellre äga en unikt konstig och bisarr Fiat Multipla än en Opel, som ser ut som tusen andra tråkplåtlådor. En ful bil väcker känslor, associationer, konversationer. En trist bil är just bara ingenting.
Vilket bemötande får du av besökare på sidan?
Till 95% bara positivt – de allra flesta älskar sidan och tycker att det är väldigt roligt att läsa mina elaka sågningar. Jag får förstås en hel del tips. Dock har vissa missförstått målet med sidan, och skickar förslag på bilar som egentligen inte alls är fula, utan bara intetsägande, opersonliga och tråkiga. Sådana bilar platsar verkligen inte i min illustra kollektion. Och så finns det förstås ett litet antal enstaka individer som tar illa upp för att jag dissar en av deras favoritbilar – personer som saknar humor, intelligens och självdistans,. Men de är väldigt få, så det finns hopp om mänskligheten trots allt…
Har du några planer för framtiden gällande sidan?
Jag skulle vilja uppdatera den oftare, förstås. Jag har påbörjat en blogg på samma tema, som väl är tänkt att på sikt ta över allt innehållet på sidan, men den har också stannat upp i växten en smula. Fast nu kan det bli ändring på det. Jag har också länge haft kontakt med ett förlag som ville göra en bok på temat. Vi får se hur det går med den saken…
Vilken ny bilmodell blev du senast besviken på, designmässigt, när den presenterades?
Att Ferrari ersätter sin 612 Scaglietti med Ferrari FF är ett fantastiskt nerköp, designmässigt. En fyrhjulsdriven halvkombi med extremt disharmoniska proportioner, och en extremt grinande front som ser ut som en gammal tant med väldigt få tänder kvar, och som dessutom har fått ett par ansiktslyftningar för mycket. Hemsk bil. Det är säkert en jättebra Grand Touring, skön att köra och åka i – under förutsättning att man sitter i den, så man slipper se den.
Volvo har tappat stilen vad gäller vissa modellserier, tycker jag. Den nya V60 ser ut som en fem-tio år gammal Volvo som har stått och smält i solen. Ingen stringens i linjerna, ingen styrsel. Bara slätstruken och totalt intetsägande, på ett slappt och svajigt sätt. Men Volvo är väl fortfarande på jakt efter en ny identitet, antar jag. Vi får hoppas att de kommer fram till något snart.
Nissan Juke borde heta Joke – den är en sån där bil som jag betraktar som trafikfara, eftersom jag rycker till av chocken av att se något så fult, varje gång en sådan dyker upp. Tyvärr kan bilbesiktningen inte stoppa bilar på basis av utseende – då skulle de få körförbud direkt, allihop.
... och vilken blev du positivt överraskad av?
Peugeot har stadigt gjort snygga och trevliga bilar i över 100 år, till dess att de avslutade ett nästan 50 år långt samarbete med Pininfarina och försökte själva. Då gick det riktigt illa. Under ett decennium har Peugeot släppt ut groteska monster som 308, 4007 och 407, som enligt min mening alla platsar bland världens absolut fulaste bilar. Men nu har jag faktiskt lite hopp om Peugeot, med den nya stora modellen 508. Den är inte lika vacker som den mästerliga designklassikern 406, men Peugeot har trots allt vänt en olycklig trend och är definitivt på väg åt rätt håll. Så jag hoppas på Peugeot.
Vad kännetecknar god, respektive dålig, design vad gäller bilar?
Rent krasst ekonomiskt har en bil bra design om den säljer många bilar. Men ur en ren formgivarsynvinkel tycker jag att en bil har en bra form om den ger ett tydligt budskap om vad den är, och att man inte försöker låtsas att bilen är något annat. En praktisk och billig bil får vara charmig och snygg, men ska inte försöka se ut som en lyxbil eller sportbil. Det blir bara löjligt. En sportbil ska se ut som ett vilddjur, en lyxbil ska andas exklusivitet och kvalitet, och en terränggående bil ska se ut just så. Bra formgivning är alltid en kombination av funktion och estetik, och en viktig funktion är förstås det intryck vi vill ge utåt. Dålig formgivning är helt enkelt dåligt hantverk, lättja, okunskap, slarv, avsaknad av kreativitet, stilkänsla, originalitet och smak – eller i bästa fall en överdrivet ohämmad experimentlust.
Nämn ett märke som alltid hållit en stadigt hög nivå på sin design?
Aston Martin och Alfa Romeo har alltid stil. Jaguar har gjort en och annan trist bil på senare år – XF ser mer ut som en Hyundai än en Jaguar, och XK är mesig och trist – men det går inte att komma ifrån att den rad av klassiker som producerades av Jaguar under större delen av 1900–talet fortfarande är oöverträffad.
... och något som hållit en låg nivå?
Ssang Yong lyckas verkligen alltid hålla en sensationellt bisarr stil på sina bilar. Men koreanerna kommer tids nog också att lära sig formgivning, precis som japanerna med tiden gjorde det. Kina kommer att ta ytterligare tid på sig – allt som kommer från Kina är mer eller mindre vidrigt. Än så länge.
Alla kanske inte håller med om ditt urval på hemsidan... Hur mycket av urvalet kan man säga är personlig åsikt och hur mycket är objektivt designfaktum?
Det finns inga objektiva sanningar om formgivning. Det handlar till 100 % om tycke och smak. Det enda man kan fastställa är att vissa former generellt verkar upplevas som mer attraktiva än andra, och till stor del handlar formgivning om att ha ett tränat öga för vad det är, och hur man rent tekniskt kan replikera det. De bästa formgivarna är de som har hittat fram till det som den legendariske formgivaren Raymond Loewy formulerade som ”MAYA” – Most Advanced, Yet Acceptable. Det är dessa som blir klassiker och stilbildare. Inte alltid kommersiellt lyckosamma, men alltid uppskattade.
Finns det någon bilmodell du tycker är underskattad - som kanske anses ful men som du gillar?
Jag älskar Citroën 2cv. Den är egentligen inte snygg alls, men oöverträffat charmig. Bruksdesign på hög nivå. Det finns dessutom få bilar som är så roliga att köra som den. Sen är jag väldigt svag för Renault 4L, som ju i praktiken är en moderniserad Citroën 2cv. Renault 4L är definitivt en ful bil, men svår att inte tycka om – lite som en jättesnäll men ful hund. Det närmaste man kan komma till att inte ha bil.
Sen finns det ju omdiskuterade bilar som vissa tycker är jättefula och andra tycker är jättevackra, och då tänker jag till exempel på Citroën ID/DS, som är en av de extremaste standardbilar som någonsin producerats, såväl utseendemässigt som tekniskt. Jag tycker att de är underbara!
Hur mycket bryr du dig om design annars? Till exempel: när du köper ny dammsugare - måste den se snygg ut?
Det är jätteviktigt med skönhet, tycker jag. Det handlar om livskvalitet. Jag har förstås inte råd att vara konsekvent i alla lägen (snyggt är ofta dyrt), men även om jag behöver köpa något till lägre pris, eller tillverka själv, så försöker jag alltid hitta den vackraste varianten. Jag kan inte bara köpa en kniv eller en skärbräda, vilken som helst – det ska vara vackert!
Vad kör du själv för bil?
För närvarande har jag en Volvo 940 stationsvagn – framför allt för att de är så jäkla bra bilar, men Volvo 940 är också en kraftigt underskattad design, kanske just för att den är så vanlig. 940 har enligt min mening en fulländad formgivning i det att den är precis det den utger sig för att vara, och att den dessutom på ett kul sätt flirtar med Volvos 1920-talsursprung, med sina konsekvent raka, höga linjer.
Vilken är din drömbil?
Hade jag obegränsade resurser så skulle jag förstås ha flera bilar – en Range Rover som bruksbil, en Delage D8 eller en Bugatti 57S för det mer exklusiva glidaråkandet, en Jaguar E-type för de kurviga småvägarna, och en Citroën 2cv som skojig hobbybil.
Jag skulle behöva ett stort garage…
Världens fulaste bilar 